19/6 Vätternrundan. 300km.

Var inte motiverad i år för detta men väl igång kändes det bra och jag lyckades till och med slå pers. 8.42 blev det i en runda som flöt på fint i många avseenden.

Anlände till Motala på fredagen och mötte upp Peter Dahl som jag skulle köra ihop med förutom de "vanliga". Väl hemma började vi med att äta och sedan göra i ordning utrustningen. Framåt kvällen kom Asterhäll och vi stod allihop och funderade på vad vi skulle ha på oss för kläder :) Väderprognosen var inte den bästa med stor risk för regn och en temperatur något över 10 grader. Den stämde ganska bra ...

Efter typ tre timmars sömn rullade vi ut till starten och regnet föll fint. Dock inte så kallt så det var lugnt. Vi som skulle köra ihop träffades och 4.04 rullade vi ut från Motala. I år blev det likadant som förra året med ett snabbt och ryckigt tempo men jag orkade inte bry mig. Jag körde på i ett tempo som egentligen inte var så bekvämt men jag visste att det skulle klinga av så småningom. Vid Hästholmen stannade vi och pissade. I samband med detta blev det lite splittringar och jag fick jobba hårt för att till slut komma i fatt huvudfältet vid Ödeshög. Efter det så var farten förhållandevis jämn med bara ett fåtal som var uppe och tokdrog.

2.45 hade vi på 10 mil och när vi stannade i Fagerhult låg vi på 8.15- fart. Lite väl snabbt men nu började loppet på allvar. Vi tog ett ganska långt stopp här, nästan 10 minuter och helt plötsligt kom Malin in som vi hade tappat några mil tidigare. Efter detta stopp hade vi en bra klunga och jag låg och körde i ett lugnt och behagligt tempo. Sista halvan av loppet var en ren njutning faktiskt och jag åkte och visslade och småsjöng för mig själv. Niklas var tyvärr tvungen att släppa efter Karlsborg. Efter Boviken när några gick in i depån så rullade jag och Peter på tills dom kom i fatt. Då passade jag på att snacka lite med gubben i lappmössa och bandspelare i cykelkorgen. Trevlig kille och jag log i ett par mil efter det :)

Efter Boviken kan man också säga att det började märkas på folk att vi varit ute i några timmar och jag kände igen mig själv eftersom det varit så för mig också de senaste två åren. I år kom dock aldrig någon hammare utan det kändes kanon! Peter som också var fräsch och jag sa att nu höjer vi farten lite genom att dra längre. Klungan höll ihop bra och alla drog så länge de kände för det. Vid Hammarsundet stötte vi ännu en gång på Malin som tydligen körde ifrån oss när vi höll till runt Boviken. Grymt starkt kört av henne och hon gled med vår klunga igen.

Fortfarande körde jag på en låg puls och tog långa dragningar. Efter Medevibacken gick vi upp och ökade ansträngningen en del och efter ett tag var det bara jag och Peter kvar som höll tempot uppe in i mål. Vi kom pigga och glada in på 8.42 och det kändes grymt bra. De andra kom in 5 minuter efter och även Malin var med här. Hon gjorde dagens prestation enligt mig!

I år var målgången inte så mäktig som förra året men det var skönt att vara hemma efter spöregn sista 5 milen. När man stannade och slappnade av så kom också kylan men med en snäll familj i målet kom snart de torra kläderna på. Jag är helnöjd med loppet och till slut blev det ganska så trevligt. Man har väl en slags hatkärlek till detta lopp och jag blir inte förvånad om jag står på startlinjen nästa år igen även om jag sagt att det ska bli två års uppehåll nu ...