10/5 Hjälmaren runt 150km.

Målsättningen med detta lopp var att dels få ett bra långpass i hård fart och att testa formen inför Vätternrundan. Jag hade tänkt att vi skulle klara loppet på i alla fall under 4.30 men det gjorde vi inte utan fick tiden 4.48. Med tanke på omständigheterna är jag ändå nöjd.

Lördag morgon åkte jag och Niklas till startplatsen där vi hämtade ut nummerlappar och stallde oss i kön för att få starta. De fyllde på startfållan med 25 man och släppte iväg var 5:e minut. Både Niklas och jag frös som hundar när vi stod där och väntade för vädret var inte det bästa, lite kyligt och blåsigt. Vi hade väldig otur med vår startgrupp. Vi rullade iväg i ett lugnt och behagligt tempo för att se om det hängde på någon som sällskap. Kruxet var att när vi körde i 25 så var vi helt plötsligt bara tre. Jättebra tänkte vi men vi kör väl på. I början hade vi gynnsamma vindar och det var lättcyklat så vi rullade på mellan 35 och 40 ungefär. Efter 30 minuter släppte den andra killen och vi var ensamma på vägen och så skulle det faktiskt bli resten av loppet. Ingen körde om oss och dom vi körde om hängde inte på...

I alla fall flöt det på med ett snitt på 35 halva loppet där vi gick in i en depå fem minuter. Sedan började det roliga: En trevlig motvind mötte upp på vägen och höll oss sällskap hela vägen till Örebro. Fantastiskt roligt måste jag säga, särskilt när man bara är två. Snittet sjönk lite och efter 12 mil var vi båda rejält trötta och jag fick ett krampanfall i benen som gick över ganska fort som tur var. När det var 15 km kvar tog jag till mitt hemliga vapen, en energidryck som jag tagit från jobbet, och kom igång riktigt bra. Om det var drycken eller om man äntligen kände lukten av Örebro vet jag inte. Målgången var i alla fall en av de skönaste jag varit med om. Snacket vid målet var att alla hade haft det väldigt jobbigt under dagen och vår tid visade sig vara väldigt gångbar. Det var också trevligt att inte bli omkörd även om det kanske hade varit bra på slutet...