|
29/6
Långdistans-SM. 4km - 120km - 30km, Säter.
Mitt tidsmål
på 7.45 trodde jag i och för sig inte på före loppet
med tanke på min bristfälliga löpträning i år
men i alla fall en tid under 8h. Det sket sig men i det stora hela är
jag nöjd och jag känner att jag gjorde mitt bästa. Tiden
blev 8.25 och en 30:e plats bland 34 startande.
Jag och min
supporter/massör Jessica satte oss i bilen och åkte upp till
Säter på fredageftermiddagen och anlände utan större
problem till vandrarhemmet som låg i tävlingsområdet,
perfekt! Efter pastaparty och en sväng in till stan för att
kolla på samba-festival gick vi och lade oss.
Lördagen
ägnades åt att äta, kolla sprinttävlingar, utforska
området, äta, testköra cykel- och löpbanan, äta
och sova...
Tävlingsdagen
började med frukost och incheckning i växelområdet. Vädret
var inte det bästa och jag stod och velade över vilken klädsel
jag skulle ha på cyklingen. Jag kom fram till att det bestämmer
jag i växlingen... Simningen började fint. Jag kom fort in en
liten grupp som höll ett passande tempo och det var inte särskilt
trångt. Min taktik var att ta det lugnt första varvet för
att sedan öka andra om det kändes bra. Det gjorde det och när
jag kom i mål så kändes det som om jag kört alldeles
för långsamt. Växlingen till cykeln gick väl...hm...ja,
långsamt men det får man väl träna upp.
I alla fall
så struntade jag i de lösa ärmarna och susade iväg
på min trogna crescent. Första kilometrarna hade jag en puls
som vägrade gå ner under 170 men det lugnade ner sig efter
ett tag och jag kom in i rytmen. Banan var en varvbana på tre mil
som man körde fyra gånger. Första varvet kändes riktigt
bra. På andra varvet hade jag min första svacka under loppet.
Det kändes allmänt jobbigt och jag hade inget tryck i benen.
Försökte tänka positivt och tryckte lite gel och när
jag gick ut på tredje varvet började det kännas bättre.
Visserligen blev backarna brantare och brantare och det blåste mer
och mer motvind men resten av cyklingen gick fint. Sista tre, fyra kilometrarna
körde jag väldigt lugnt och avslappnat för att förbereda
mig på löpningen. Växlingen till löpningen gick bra.
Löpningen
var också en bana på fyra varv och det tycker jag är
ganska skönt. I så här långa tävlingar måste
man mentalt dela in loppet i etapper och det är lättare när
man känner till banan. Benen kändes pigga i början men
ryggen...satan vad ont jag hade i svanken första varvet. En kille
på banan sa att det är normalt och oftast släpper efter
några km. När det gjorde som ondast måste jag erkänna
att jag funderade på att bryta men jag tänkte att så
länge som det inte blir värre kör jag på... Det blev
bara bättre och bättre och vid första milen kändes
det inget i ryggen. Jag koncentrerade mig på att hålla en
så jämn fart som möjligt. Det blev likadant här att
andra varvet var tyngst men efter det är det ju mindre än hälften
kvar och det är ju skönt. Tredje varvet kändes långsammast
och det var väldigt trevligt att påbörja det SISTA varvet
:) Efter halva sista varvet sprang det om två killar som jag först
släppte iväg och fortsatte lunka på i mitt tempo. Efter
ett tag när jag märkte att de inte drog i från något,
och jag dessutom kände mig "fräsch", påbörjade
jag min spurt. Jag hade ju fortfarande chans att i alla fall gå
under 8.30 så jag började älga på fyra kilometer
från mål. När jag gick om de två andra så
hängde en av dom på och vi snackade och peppade varandra hela
vägen in i mål. Vi tävlade inte i samma klass så
jag lät honom slå mig i spurten...:)
Så
fort jag kom i mål började jag frysa som fan samtidigt som
jag var enormt lättad att jag klarade av det. Att jag tidsmässigt
inte klarade mitt mål spelade i det ögonblicket inte någon
roll. Jag var bara nöjd över min prestation och en tid kan ju
förbättras... Jag ser i alla fall fram emot Kalmar och blev
inte avskräckt som jag skulle kunnat bli. Jag längtar redan
efter nästa tävling eftersom triathlon är så fruktansvärt
kul!
Sträcktider:
Simning: 1.21,50 (24:e tid)
Cykel: 4.06,20 (29:e tid)
Löpning: 2.57,34 (30:e tid)
Totalt: 8.25,44 (30)
|