|
Mitt mål med detta lopp var från början 2.30 men jag insåg att det skulle bli svårt i år. Jag sänkte ribban några veckor innan loppet till 2.45. Tiden blev 2.48 och det får man väl vara skapligt nöjd med i alla fall. Mitt tidigare pers var 3.49... Hade precis beställt tågbiljett på fredagen när Niklas ringde och sa att dom hade en plats över i bilen. Kanon! Skönt att slippa krångla med tåg-tunnelbana-buss. Vi trodde vi hade gått om tid på oss när vi lämnade Örebro 07.45 men mycket köer uppe i Stockholm gjorde att vi inte var där förrän 11.30. En av killarna skulle efteranmäla sig så det blev på håret men han hann i alla fall. Den vanliga "klassikerproceduren" med nummerlappshämtning, ringdans bland massa montrar och en jävla massa folk följde och det klarades av ganska så fort. Därefter försökte jag komma på bästa lösningen med överdragskläderna och hur det skulle bli efter loppet. När jag krånglat ett tag vandrade vi till starten. Dom andra startade klockan 13.00 så det var precis så att dom hann. Jag hade starttid 13.20 så det var lugnt. Jag hann till och med stå i kö till bajamajan och slå en skit före start. Jag körde lite uppvärmning för att komma igång och intog en plats ganska långt bak i ledet tyvärr. När starten gick så var det tjockt med folk runt mig och alla hade bestämt sig för att öppna extremt lugnt. Jag hängde på där i början och lunkade på. Första kilometrarna så gick det ändå inte springa om. Jag körde utan klocka så jag hade ingen aning om hur farten var men jag kände att det gick sakta. Efter några backar så började det lätta upp lite och jag började kunna springa i min egen takt. Mellan fem och femton kilomter så var stigen bred och det kändes faktiskt riktigt behagligt att springa. Jag körde medvetet sakta utan att bli andfådd. Det kändes bra. Halvvägs så frågade jag en kille ur min startgrupp om tiden och fick beskedet 1.23. Lite väl lugn öppning kanske tänkte jag. Andra halvan av loppet inleddes med en berg och dalbana i några kilometer och det tjocknade på ordentligt på stigen som blev smalare. Härifrån hade jag det besvärligt ända in i mål eftersom jag sprang något fortare än strömmen. Det blev inte så ekonomisk löpning och jag tyckte det gick alldeles för sakta men skit samma. Jag brydde mig inte så mycket om tiden och passade på att njuta lite av att det i alla fall kändes bra i kroppen och banan var ju fin. Efter en halvmara kändes det fortfarande bra och jag tänkte att härifrån laddar jag inför Abborrbacken och efter den försöker jag öka lite grann. Så blev det också även om det var svårt att öka i folkhavet. Jag fick gå en bit i backen men det tror jag inte påverkade tiden så mycket. Sista fem kändes väldigt kort. Man får lite annorlunda perspektiv på sträckor när man springer så här långt. Jag körde på och trivdes ganska så bra med tillvaron. I mål kom jag på 2.48 någonting och var ganska så nöjd med det. Till en början i målområdet kände jag mig fräsch men efter ett tag blev det jobbigt. Det kändes som om det var enormt långt mellan de olika ställena man skulle till. Värst var det vid påsutlämningen. För det första såg jag ingen logik i nummerordningen så det tog ett tag innan jag hittade min fålla. Väl framme så får jag reda på att min klädpåse inte fanns där. Jättekul när man är trött, kall och bara vill hem. Jag beslöt att skita i den och gå ner och duscha på Lidingövallen och sedan gå tillbaka och hämta den. Satan vad jobbigt det var att gå men efter duschen kände jag mig bättre och fick till slut ut min lilla påse. Det jag lärde mig denna gång var dels hur banan ser ut och känns och dels hur jag ska lösa logistikproblemen bättre till nästa år. Då tänker jag ha med mig en assistent :) Då år tar vi 2.30! |